undantag 2

Hon kände för att bara vända på klacken och gå eller ge honom en stor käftsmäll. Men det skulle aldrig hända.. Då skulle det bara bli värre.
En klump i magen uppstod när både Daniel och Erik blev tysta. Som att dom bestämde någonting genom ögonkontakten. Läskigt var det i alla fall, riktigt obehagligt.
- Hörrdu Kim... Sa Daniel och blev tyst. En lång stund för att vara Daniel.
Kim tittade fortfarande bara ner i golvet. Hon ville inte möta någon av deras blickar, deras gråblå ögon som stirrade en rakt in i själen.
- Titta på mig Kim. Titta!
Men Kim lyfte inte ett finger. Hon var trött på att lyda deras order. Den här gånger var första gången hon verkligen inte lydde det någon av dom sa. Det kokade i henne, snart skulle hon spricka. hon försökte hålla sig. Medan hon funderade på vad som skulle hända om hon bara gick, tog Erik tag i hennes ansikte med höger hand. Hans tummnagel skar in i hennes kind medan dom andra fyra fingrarna pressades mot hennes käke. Den här gången var hon inte rädd. Men hon skakade av ilska och nervositet. Vad skulle hända här näst? Skulle hon behöva skrika? Skulle hon få ont?
- Du hörde vad jag sa, titta på mig! Eriks röst ekade samtidigt som Daniels hånande djupa skratt.
- Vad? Sa hon och titta rakt in i dom hemska ögonen som satt fastklistrade på det blleka ansiktet.
- Berätta exakt hur det var? Du gillade honom verkligen eller hur? Han var en snygging visst? Sa Daniel och höjde på ögonbrynet.
Eriks tummnagel skar fortfarande hårt in i hennes kind. Hon titta Erik i ögonen medan hon svarade Daniel.
- Det var exakt som alla andra ni tvingar mig vara med. Men han var speciell, ja. Var det något mer du ville? Sa hon när hon slog bort blicken och slet sig loss från Eriks onda händer. Daniel kom mot henne, och ställde sig bara och tittade ner på henne.
- Du är lite uppkäftig idag. Vad har flugit i dig gumman?
Nu var Kim rädd igen.
- Du vet att du inte ska vara det mot varken mig eller Erik eller hur? Sa Daniel och innan Kim ens hann svara laddade han ett slag mot Kims tinning. Kim stönade men stod fortfarande upp för att inte visa svaghet.
- Oj, stark också. Sa Erik och laddade till det andra slaget som träffade kinden precis där hans tummnagel hade skurit in.
Tårarna började rinna på henne medans hon ramlade långsamt ner på trägolvet. Hon lade sig på sidan med händerna ovanför huvudet som skydd.
Men det tredje slaget träffade henne i sidan.
På det kalla golvet somnade hon den natten. Hon drömde många mardrömmar den natten. Hon frös och mådde illa. Men imorgon. Imorgon skulle hon lösa allt. Hon skulle sätta dom på plats.

Kommentarer
Postat av: Hemlig beundrare

Du skriver väldigt vackert!

2011-04-05 @ 22:51:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0